Konsten att starta ett eget bokförlag – del 1

Lästid: 25 minuter

[Du är inte inloggad]

1. Bestäm vilken typ av bokförlag du vill skapa

Flera hundra bokförlag startas varje år i Sverige. Men många har inte riktigt tänkt igenom vilken sorts förlag de vill bygga och för vem. Ibland går det bra ändå, men det finns mycket att vinna på att ägna lite tid åt att hitta en hållbar förlagsidé innan man kör igång. I detta avsnitt går vi igenom begreppet bokförlag och pratar med några etablerade förlags grundare om varför de startade och hur deras planer såg ut.

Låt oss börja med begreppet förlag. Utöver bokförlag finns det ett antal närbesläktade förlag, enligt Wikipedia: datorspelsförlag – företag som ger ut datorspel (numera kallas de sällan förlag utan oftare spelstudios), musikförlag – företag som hjälper upphovsmän att nå ut med sin musik (här används emellanåt skivbolag som beteckning), teaterförlag – en särskild sorts litteraturförlag specialiserade på manuskript för teater och scenkonst, serieförlag – förlag som producerar, distribuerar, eller publicerar tecknade serier, samt givetvis tidningsförlag – företag som ger ut tidningar (även kallade magasin eller tidskrifter).

Men förlag är även ett äldre ord för rörelsekapital och förekommer i ordet förlagslån (ett långfristigt lån utan särskild säkerhet och ges ut av banker, hypoteksinstitut eller företag mot ett räntebärande skuldebrev, förlagsbevis).

Bokförlagens roll historiskt

I den här artikelserien kommer vi att fokusera på bokförlaget. Traditionellt har förlagens uppgift varit att finansiera tryckningen av en upplaga, sköta urval, redigering, formgivning och marknadsföring av böcker. En del brukar tala om att det är förlagen som tar risken i en utgivning så att författaren slipper göra detta. Tack vare att förlaget tar en ekonomisk risk så ökar därmed sannolikheten för att de verkligen bara antar de manus som är allra bäst.

Detta har även varit en invändning mot egenutgivare, alltså att författare startar egna förlag för att ge ut sina böcker. Då tar författaren själv hela den ekonomiska risken, men det finns inte heller någon grindvakt som garanterar kvaliteten på verket, menar kritikerna. Synen på egenutgivning har dock förändrats mycket de senaste tio åren, i takt med att vi fått se fler och fler framgångshistorier både i form av egenutgivna författare som blir upplockade av traditionella förlag och egenutgivare som växer till ”riktiga” förlag.

Ett sätt att tvätta bort stämpeln egenutgivare har varit att använda sig av den amerikanska beteckningen indieförlag, alltså oberoende förlag. När man tittar på hur bokförlag använts i diktaturer så skapar man plötsligt en annan bild. I en diktatur blir förlagen ett medel att upprätthålla censur. Statligt ägda förlag med monopolställning (ofta tack vare statligt stöd) kan refusera samhällskritiska böcker under förevändning att de inte håller tillräcklig litterär kvalitet. Den samhällskritiska litteraturen finner då andra vägar, genom underjordisk självpublicering. Indieförlag.

I den här artikelserien kommer vi istället att fokusera på att starta förlag. Vi ser egenutgivare som personer som startar ett eget förlag, ett väldigt litet förlag som man kan kalla mikroförlag.

Denna artikel är en del av Boktugg INSIDER och endast betalande medlemmar kan läsa resten. Är du redan medlem är det bara att logga in. I annat fall skaffar du dig ett medlemskap på två minuter, prova exempelvis 1 månad för bara 10 kr.

Månad
39 kr
- Tillgång till allt exklusivt innehåll på Boktugg INSIDER
- Stötta fria artiklar på Boktugg.se
- avsluta när du vill
- prova första månaden för endast 10 kr därefter 39 kr/mån
Helår (12 mån)
399 kr
- Tillgång till allt exklusivt innehåll på Boktugg INSIDER
- Stötta fria artiklar på Boktugg.se
Spara 69 kr!