Starta bokförlag 2: Upphovsrätt och tryckfrihet

Lästid: 7 minuter

Vad har jag för skydd för det jag skriver? Vad gäller om jag vill använda andras material i min bok – foton, teckningar, dikter eller citat av andras texter? Och får jag skriva så att någon i boken blir sårad?

När ditt manus börjar bli klart är det dags att tänka på copyright, om inte förr. Vi har bett Göran Fagerström från Bokverket att reda ut de vanligaste frågorna som både författare och förlag ställer.

Upphovsrätt och tryckfrihet för författare och förlag

Text: Göran Fagerström, Bokverket

Hur länge har jag copyright och när får jag den?

Svaret är att du har upphovsrätt (som är den svenska termen för copyright) så snart du har skrivit ned texten och det under mycket, mycket lång tid. Klockan börjar inte ticka förrän du dör och sen gäller skyddet i drygt sjuttio år. När texten tillkom har alltså ingen betydelse.

Det du har skrivit måste ha det som kallas verkshöjd, men ditt verk behöver inte hålla nobelpristagarklass. Kravet är mycket lågt ställt: Till exempel har ett barns första skoluppsats verkshöjd. Och delar av texter har också skydd, vilket är viktigt om du vill citera vad någon annan har skrivit. Din bok behöver heller inte vara publicerad. Idéer till en skönlitterär bok eller fackbok skyddas däremot inte.

På samma sätt har andra upphovsmän ett starkt skydd, alltså fotografer, tecknare och många andra. För foton som anses ha konstnärligt värde är tiden densamma som för texter, och det gäller också för illustrationer och konstverk. Tänk på att gamla vykort därför nästan säkert är skyddade. Andra foton är skyddade om det inte har gått femtio hela år sen de togs, och då räknas tiden alltså från fotoögonblicket, inte från när fotografen avled. Då handlar det om rena amatörbilder, även om en amatör förstås kan ta ett kanonfoto som har konstnärligt värde.

Att använda andras verk i din bok

Det ska alltså handla om väldigt gamla foton, teckningar eller texter för att upphovsrätten ska ha upphört. Därför är det väldigt viktigt att du skaffar dig tillstånd att använda bilder eller texter som redan existerar. Antingen gör du upp med fotografen eller tecknaren själv eller med en bildbyrå. De har nu stora bilddatabaser på nätet, där du kan söka motiv med sökord.

Du ska följa de uppställda reglerna. Till exempel kan kommersiell användning, som man får räkna din bok till, vara dyrare än ideella ändamål. Priset kan också bero på upplaga eller bildens upplösning, där du måste se till att få tryckkvalitet. Det har också vuxit fram bildbyråer där inte enbart proffs får lägga ut bilder. De har ofta väldigt låga priser och så kallade royaltyfria bilder. Det betyder att upplagan på din bok inte har betydelse, men å andra sidan får du inte ensamrätt till dem. Jag vet en deckarförfattare som letade fram ett foto, givetvis ett kvinnolik, som han tyckte skulle passa som omslag på hans bok. Men han ändrade sig när han såg två redan tryckta deckare med exakt samma foto.

Organisationen Creative Commons har definierat ett antal typer av publiceringsvillkor och gett dem olika förkortningar och logotyper. De har börjat bli vanliga på nätet, bland annat på Wikipedia. Upphovsmannen anger intill bilden vilken typ han väljer, och viktigaste för dig är om kommersiell användning är tillåten.

Utgå alltid från att bilder på nätet har skydd (och de brukar ändå inte hålla tryckkvalitet). Kontakta alltså alltid (…)

Denna artikel är en del av Boktugg INSIDER och endast betalande medlemmar kan läsa resten. Är du redan medlem är det bara att logga in. I annat fall skaffar du dig ett medlemskap på två minuter, prova exempelvis 1 månad för bara 10 kr.

Månad
39 kr
- Tillgång till allt exklusivt innehåll på Boktugg INSIDER
- Stötta fria artiklar på Boktugg.se
- avsluta när du vill
- prova första månaden för endast 10 kr därefter 39 kr/mån
Helår (12 mån)
399 kr
- Tillgång till allt exklusivt innehåll på Boktugg INSIDER
- Stötta fria artiklar på Boktugg.se
Spara 69 kr!
 

Har du läst dessa avsnitt?