En berättelse består av början, mitten och slutet. Det är dit vi kommer i tredje delen av vår artikelserie om berättelsens struktur. Det finns många sorters slut – vi tittar på några modeller.
Deckarförfattaren Mickey Spillane brukade säga: ”Folk läser inte för att komma till mitten, utan för att komma till slutet.” Ändå finns det många böcker som inte slutar särskilt tillfredsställande.
I vissa fall hänger det ihop med att man inte vill att boken ska sluta, eftersom den är så fantastisk att man kommer sakna rollfigurerna och atmosfären. Men det är oerhört mycket vanligare att slutet inte är tillräckligt bra och att läsaren blir besviken. Hur undviker du att dina slut gör läsarna besvikna?
Ett sätt att besvara den frågan är att fundera på vad slutet på en berättelse ska åstadkomma. Tidigare har jag berättat om att början på en berättelse har flera uppgifter (se del 1 i den här serien), nämligen också att ange ton och genre, att locka läsaren att läsa vidare, och att presentera rollfigurer och miljö. På samma sätt har slutet flera uppgifter.
Slutet ska:
- bygga upp till en klimax
- komma till ett avgörande
- ge ett avslut
Att jag presenterar dem separat här, betyder inte att de befinner sig i olika kapitel eller att det finns tydliga gränser mellan dem. Tvärtom smälter de här delarna ofta ihop sömlöst från en till en annan. Däremot har var och en sina särskilda utmaningar. Så låt oss titta på dem en i taget.
FÖR ATT LÄSA RESTEN AV ARTIKELN
KRÄVS EN INSIDER-PRENUMERATION
Bli prenumerant och få Analysbrevet direkt i din mejlbox och tillgång till hela arkivet.
