Du har säkert hört talas om Stolthet och fördom och zombier. Men hur är det med Nalle Puh: Blod och honung? Det är bara två exempel på möjligheterna för den som vill vara mer kreativ än att bara återutge en gammal översättning. Cover, remix eller remake?
Låt oss börja med public domain, för enkelhetens skull saxar jag direkt ur Wikipedia:
Public domain (ofta förkortat PD) är ett juridiskt begrepp inom immaterialrätten (upphovsrättslag och patentlag) i USA. Det motsvaras bäst av de svenska uttrycken allmän egendom och fri användning. Ibland förekommer benämningen ”kulturella allmänningen”.
Faktum är att vi även i Sverige talar mest om public domain, eller att ”copyrighten har gått ut” vilket för svensk del sker 70 år efter upphovsmannens död. Det är inte exakt likadant i alla länder och det är en viktig distinktion eftersom samma verk delvis kan ha flera upphovsmän.
Den 1 januari 2022 blev därmed verk av upphovsmän som dog 1951 fria att använda – på den svenska marknaden och andra länder som tillämpar 70-årsgränsen. För USA gäller en komplex blandning av årtal. Ett stort antal välkända verk som kom ut 1926 släpptes fria 95 år senare – i år. Bland dessa Bambi och Nalle Puh. Vi ska återkomma till den sistnämnda.
För barnböcker finns ofta en illustratör som inte alltid dör före författaren. Då kan texten vara public domain, men illustrationerna fortfarande skyddade av copyright. För gamla klassiker som getts ut med nya illustrationer kan det vara extra lurigt för ett förlag som tänkt ge ut en gammal klassiker på nytt. Vem är egentligen illustratören – och gäller fortfarande upphovsrätten?
För den svenska marknaden gäller dessutom att översättaren äger upphovsrätten till sin översatta text. Vilket i sin tur innebär att även om en klassiker som Bambi av Felix Salten blev public domain i Sverige redan för sex år sedan innebar det inte per automatik att en äldre översättning var fri att ge ut för svenska förlag – ifall översättaren var i livet eller dog senare än författaren.
Rörigt? Enklast är förstås att hålla sig till verk vars upphovsmän och översättare sedan länge är döda. Men då uppstår istället ett annat problem. Språket är föråldrat och böckerna kan vara rejält svårlästa för dagens läsare.
Disney älskar och hatar public domain
FÖR ATT LÄSA RESTEN AV ARTIKELN
KRÄVS EN INSIDER-PRENUMERATION
Bli prenumerant och få Analysbrevet direkt i din mejlbox och tillgång till hela arkivet.
