Starta bokförlag 2: Upphovsrätt och tryckfrihet

Lästid: 7 minuter

Vad har jag för skydd för det jag skriver? Vad gäller om jag vill använda andras material i min bok – foton, teckningar, dikter eller citat av andras texter? Och får jag skriva så att någon i boken blir sårad?

När ditt manus börjar bli klart är det dags att tänka på copyright, om inte förr. Vi har bett Göran Fagerström från Bokverket att reda ut de vanligaste frågorna som både författare och förlag ställer.

Upphovsrätt och tryckfrihet för författare och förlag

Text: Göran Fagerström, Bokverket

Hur länge har jag copyright och när får jag den?

Svaret är att du har upphovsrätt (som är den svenska termen för copyright) så snart du har skrivit ned texten och det under mycket, mycket lång tid. Klockan börjar inte ticka förrän du dör och sen gäller skyddet i drygt sjuttio år. När texten tillkom har alltså ingen betydelse.

Det du har skrivit måste ha det som kallas verkshöjd, men ditt verk behöver inte hålla nobelpristagarklass. Kravet är mycket lågt ställt: Till exempel har ett barns första skoluppsats verkshöjd. Och delar av texter har också skydd, vilket är viktigt om du vill citera vad någon annan har skrivit. Din bok behöver heller inte vara publicerad. Idéer till en skönlitterär bok eller fackbok skyddas däremot inte.

På samma sätt har andra upphovsmän ett starkt skydd, alltså fotografer, tecknare och många andra. För foton som anses ha konstnärligt värde är tiden densamma som för texter, och det gäller också för illustrationer och konstverk. Tänk på att gamla vykort därför nästan säkert är skyddade. Andra foton är skyddade om det inte har gått femtio hela år sen de togs, och då räknas tiden alltså från fotoögonblicket, inte från när fotografen avled. Då handlar det om rena amatörbilder, även om en amatör förstås kan ta ett kanonfoto som har konstnärligt värde.

Att använda andras verk i din bok

Det ska alltså handla om väldigt gamla foton, teckningar eller texter för att upphovsrätten ska ha upphört. Därför är det väldigt viktigt att du skaffar dig tillstånd att använda bilder eller texter som redan existerar. Antingen gör du upp med fotografen eller tecknaren själv eller med en bildbyrå. De har nu stora bilddatabaser på nätet, där du kan söka motiv med sökord.

Du ska följa de uppställda reglerna. Till exempel kan kommersiell användning, som man får räkna din bok till, vara dyrare än ideella ändamål. Priset kan också bero på upplaga eller bildens upplösning, där du måste se till att få tryckkvalitet. Det har också vuxit fram bildbyråer där inte enbart proffs får lägga ut bilder. De har ofta väldigt låga priser och så kallade royaltyfria bilder. Det betyder att upplagan på din bok inte har betydelse, men å andra sidan får du inte ensamrätt till dem. Jag vet en deckarförfattare som letade fram ett foto, givetvis ett kvinnolik, som han tyckte skulle passa som omslag på hans bok. Men han ändrade sig när han såg två redan tryckta deckare med exakt samma foto.

Organisationen Creative Commons har definierat ett antal typer av publiceringsvillkor och gett dem olika förkortningar och logotyper. De har börjat bli vanliga på nätet, bland annat på Wikipedia. Upphovsmannen anger intill bilden vilken typ han väljer, och viktigaste för dig är om kommersiell användning är tillåten.

Utgå alltid från att bilder på nätet har skydd (och de brukar ändå inte hålla tryckkvalitet). Kontakta alltså alltid (…)

Denna artikel är en del av Boktugg INSIDER och endast betalande medlemmar kan läsa resten. Är du redan medlem är det bara att logga in. I annat fall skaffar du dig ett medlemskap på två minuter, prova exempelvis 1 månad för bara 10 kr.

Månad
39 kr
- Tillgång till allt exklusivt innehåll på Boktugg INSIDER
- Stötta fria artiklar på Boktugg.se
- avsluta när du vill
- prova första månaden för endast 10 kr därefter 39 kr/mån
Helår (12 mån)
399 kr
- Tillgång till allt exklusivt innehåll på Boktugg INSIDER
- Stötta fria artiklar på Boktugg.se
Spara 69 kr!
 

Konsten att starta ett eget bokförlag – del 1

Lästid: 21 minuter

[Du är inte inloggad]

1. Bestäm vilken typ av bokförlag du vill skapa

Flera hundra bokförlag startas varje år i Sverige. Men många har inte riktigt tänkt igenom vilken sorts förlag de vill bygga och för vem. Ibland går det bra ändå, men det finns mycket att vinna på att ägna lite tid åt att hitta en hållbar förlagsidé innan man kör igång. I detta avsnitt går vi igenom begreppet bokförlag och pratar med några etablerade förlags grundare om varför de startade och hur deras planer såg ut.

Låt oss börja med begreppet förlag. Utöver bokförlag finns det ett antal närbesläktade förlag, enligt Wikipedia: datorspelsförlag – företag som ger ut datorspel (numera kallas de sällan förlag utan oftare spelstudios), musikförlag – företag som hjälper upphovsmän att nå ut med sin musik (här används emellanåt skivbolag som beteckning), teaterförlag – en särskild sorts litteraturförlag specialiserade på manuskript för teater och scenkonst, serieförlag – förlag som producerar, distribuerar, eller publicerar tecknade serier, samt givetvis tidningsförlag – företag som ger ut tidningar (även kallade magasin eller tidskrifter).

Men förlag är även ett äldre ord för rörelsekapital och förekommer i ordet förlagslån (ett långfristigt lån utan särskild säkerhet och ges ut av banker, hypoteksinstitut eller företag mot ett räntebärande skuldebrev, förlagsbevis).

Bokförlagens roll historiskt

I den här artikelserien kommer vi att fokusera på bokförlaget. Traditionellt har förlagens uppgift varit att finansiera tryckningen av en upplaga, sköta urval, redigering, formgivning och marknadsföring av böcker. En del brukar tala om att det är förlagen som tar risken i en utgivning så att författaren slipper göra detta. Tack vare att förlaget tar en ekonomisk risk så ökar därmed sannolikheten för att de verkligen bara antar de manus som är allra bäst.

Detta har även varit en invändning mot egenutgivare, alltså att författare startar egna förlag för att ge ut sina böcker. Då tar författaren själv hela den ekonomiska risken, men det finns inte heller någon grindvakt som garanterar kvaliteten på verket, menar kritikerna. Synen på egenutgivning har dock förändrats mycket de senaste tio åren, i takt med att vi fått se fler och fler framgångshistorier både i form av egenutgivna författare som blir upplockade av traditionella förlag och egenutgivare som växer till ”riktiga” förlag.

Ett sätt att tvätta bort stämpeln egenutgivare har varit att använda sig av den amerikanska beteckningen indieförlag, alltså oberoende förlag. När man tittar på hur bokförlag använts i diktaturer så skapar man plötsligt en annan bild. I en diktatur blir förlagen ett medel att upprätthålla censur. Statligt ägda förlag med monopolställning (ofta tack vare statligt stöd) kan refusera samhällskritiska böcker under förevändning att de inte håller tillräcklig litterär kvalitet. Den samhällskritiska litteraturen finner då andra vägar, genom underjordisk självpublicering. Indieförlag.

I den här artikelserien kommer vi istället att fokusera på att starta förlag. Vi ser egenutgivare som personer som startar ett eget förlag, ett väldigt litet förlag som man kan kalla mikroförlag.

Denna artikel är en del av Boktugg INSIDER och endast betalande medlemmar kan läsa resten. Är du redan medlem är det bara att logga in. I annat fall skaffar du dig ett medlemskap på två minuter, prova exempelvis 1 månad för bara 10 kr.

Månad
39 kr
- Tillgång till allt exklusivt innehåll på Boktugg INSIDER
- Stötta fria artiklar på Boktugg.se
- avsluta när du vill
- prova första månaden för endast 10 kr därefter 39 kr/mån
Helår (12 mån)
399 kr
- Tillgång till allt exklusivt innehåll på Boktugg INSIDER
- Stötta fria artiklar på Boktugg.se
Spara 69 kr!