Skriv om ditt liv och gör det fantastiskt

Skriv om ditt liv och gör det bra. Bild: Istockphoto.

Ibland behöver du inte gå längre än till dig själv för att börja på den där boken. Här ger Conny dig ett par snabba redskap för att komma igång. 

Jag har flera gånger berättat om hur jag själv började min resa som författare. Jag skrev om mig själv, om det oerhörda som hände mig. Den här gången tänkte jag vara lite mer praktisk och försöka guida dig igenom berättelsen om ditt liv. 

Var börjar man och hur går man vidare?

1. Ska du hitta på eller inte? 

Du måste först och främst bestämma dig för om du ska skriva en ren biografi eller låta fiktionen få bli en del av historien. Jag sa alltid själv att min bok Hej då, allihop var en dokumentärroman. Ett utskällt epitet. Hur ska man veta vad som är sanning och inte? Saken är ju att berättelsen var sann, men att en del saker kanske hände i en annan ordning, och kanske träffade jag inte den där mannen på tåget som öppnade upp för ett så bra samtal. Men i det fick jag in sånt som jag tänkte på. Kärnan förblev sann, historien också, de viktiga delarna.

Sanningen är att det för en ny författare är bra att börja just här, även om du som sagt inte behöver dra en kristallklar linje mellan lögn och sanning, påhittat och verklighet. Bestäm dig för hur du vill angripa ämnet om dig själv. 

Och tänk på att du visst kan låta gränsen mellan din historia och livet vara något grumlig. Men säg då inte att du berättar bara sanningen. Du behöver få in ordet roman på något sätt i beskrivningen. Det gör ju inte din bok till en sämre bok, eller berättelsen sämre. Eller mindre sann. Men du har tagit dig friheter. 

2. Bryt dig ur formen

För att experimentera kan du berätta vissa delar ur andra perspektiv än jag-formen. Du kan prata till dig själv, och använda du. Eller han. Eller hon. Det gör också att du kan få mer frihet och ge känslan av att du trots verklighetens ramar lyfter historien bortom det vanliga. Att beskriva sig själv i tredje person kan ju förvandla en text på många sätt, särskilt om man är lite ironisk. Han hade aldrig varit bra på … Tänk på att du i så fall behöver bryta ut de styckena i egna kapitel. Du kan inte blanda en jag-form med tredje person. 

Det är ett effektivt grepp. 

[memberful does_not_have_subscription_to=”37042,37583,46026,25074,37969,38076,37970,38077,38881,68885,68886″]

För att läsa resten av artikeln (och många andra fyllda av skrivtips som gör dig till en bättre författare) …

PRENUMERERA
eller
LOGGA IN

[/memberful]

[memberful has_subscription_to=”37042,37583,46026,25074,37969,38076,37970,38077,38881,68885,68886″]

3. Vilka tidsramar ska du använda?

Ska du skriva om hela ditt liv, eller bara en händelse, som jag gjorde? Om vi utgår från att du ska hålla dig till sanningen till största del behöver du fundera på dina livshändelser. Gör en lista över de största sakerna som hänt dig, men lämna lite utrymme mellan dessa huvudpunkter. Fyll sedan på där, med livets mindre beståndsdelar. 

Och vad är intressant för berättelsen? Vad kan tas bort? En banal och liten händelse behöver inte alls vara oäven. Men då ska den inte upprepas mer än en gång. Eller så upprepar du den medvetet för att befästa något. Kanske går någon för att köpa mjölk varje morgon, och genom mötet med kassörskan sker något som skildrar en förändring i historien efter hand. Långsamt växer något fram. 

Sammanfattat: Skapa strukturen, fyll på med mindre händelser runt de stora sakerna. Fundera samtidigt på dina teman. Vilka teman har du med dig? Det kan vara bra att hitta en sann punkt som får bli din avgörande sanning. Hände något i barndomen som förändrade allting? Dog din pappa, såg du det hända? Förlorade du jobbet? Förändrade det allting? Blev du lämnad? Förlorade du dina barn? Svek någon dig? Det finns ett tema att hitta i allting. Det kan bli ditt avstamp.

4. Hur mycket sanning tål din omgivning?

Nu kan det vara väldigt känsligt det här med att berätta sanningen. Tänk om folk runt dig inte vill vara med i din bok? Min egen grundregel är att jag aldrig gör någon bedömning utan låter läsaren tolka allt själv. Jag behöver inte skriva ut att någon är si eller så. Det lämnas i gestaltningen. 

Är det väldigt känsligt kan du alltid förändra en persons attribut och byta kön på dem, eller namn, eller stad där det utspelas. Ibland kan det vara nödvändigt. Förtal är inte bara oklädsamt, det gör sällan bra böcker. 

När det gäller de små rollerna, och beskrivningen av människorna runt mig, gör jag dem alltid bättre än mig själv. Jag lyfter dem, sänker mig själv. Det har inte med självförtroende att göra, eller självkänsla. Det handlar om att skapa dramaturgi och en huvudperson som har något att jobba på och behöver ta sig någonstans. 

Ingen vill läsa om en perfekt person. Så var inte rädd för att vara ärlig. Det handlar hela tiden om att skapa hinder som du tar dig igenom, i berättelsen. 

Ju mer det skaver, desto mer kommer läsaren att vilja läsa. 

Så också i ditt fall, oavsett vad historien går ut på. 

5. Hitta rösten

Sedan är det bara att skriva, eller? Nja. Du behöver hitta stilen. Din röst. Att hitta rösten är nog så komplicerat. Att skriva ett brev är en sak. Att skriva en bok något helt annat. Kort kan man säga att en författare som hittar sin röst skapar ett obrytbart band mellan sig själv och historien. Man skriver medvetet. Använder kanske korta meningar, hela tiden. Korta stycken. Det är lite som att följa en melodi, att höra hur rytmen i texten bibehålls hela tiden. Du skapar en stil, som håller från början till slut. 

Oroa dig inte. Du skriver dig fram till det här. Rösten kommer efter hand, när du arbetar om materialet. 

Hitta rytmen, hitta känslan, följ rösten inom dig. 

6. Pausa inte för ofta – gå in i mål istället

Därmed är vi också framme vid det jag ofta lyfter. Det viktiga är inte att du är nöjd med texten när du skriver den första versionen. Det viktiga är att du skriver klart, från början till slut, utan att låta tvivlet fälla dig. 

Du kommer att hata texten vissa dagar. Då ska du skriva ändå, eftersom det är den enda vägen till ett klart utkast. Saken är nämligen den att när du väl har utkastet klart är det mycket enklare att börja skriva om och hitta tonen och förbättra materialet. Du kommer att förbluffas över hur snabbt det kan gå. 

7. Tvivla inte (det här har jag skrivit tusen gånger …)

Jo, jag säger det alltid. Men det är nödvändigt. Du har inte råd att sänka dig själv. 

Tvivla inte på dig själv. Det hör ihop med förra punkten. Likväl är det sant. 

Du har inte tid att tvivla. Bara skriv. Skriv om ditt liv. Tänk inte. 

Lycka till. 

[/memberful]

Conny Palmkvist