Alla författare kör fast eller får skrivkramp då och då. Men hur gör man för att ta sig ur detta frustrerande tillstånd?
Hjälp, jag har kört fast!
Skrivkrampen har slagit till. Du kommer ingenstans. Du går stora krokar kring datorn, ringer till kompisar, kollar sociala media, läser nyheter, ser på klipp med roliga katter och hundar, städar i garderoben, surfar på udda sjukdomar, läser artiklar om hur du undviker skrivkramp …
Och vips så har halva dagen gått och du har fortfarande inte skrivit en endaste rad på ditt manus. Hit kommer alla som skriver. Skriver du inte kan du inte drabbas av sjukdomen skrivkramp.
Men hur artar sig då åkomman?
På första plats kommer uppskjutning eller prokrastinering.
Eller så skyller vi på tidsbrist. Hur ska man hinna skriva i det stressade livspusslet?
[memberful does_not_have_subscription_to=”37042,37583,46026,25074,37969,38076,37970,38077,38881,68885,68886″]
För att läsa resten av artikeln (och många andra fyllda av skrivtips som gör dig till en bättre författare) …
PRENUMERERA
eller
LOGGA IN
[/memberful]
[memberful has_subscription_to=”37042,37583,46026,25074,37969,38076,37970,38077,38881,68885,68886″]
Brist på inspiration är också ett återkommande skäl.
Yttre faktorer som att inte få vara ifred, att grannen spelar vidrig musik eller att barnen river huset, hunden måste ut, katten kräks på mattan eller att man inte har en bekväm och anpassad plats att skriva på är också problem vi har i vår vardag.
Strukturproblem, hur själva bygget av din historia ser ut, som med ett tjusigare ord kallas dramaturgi, är något som precis alla, även superproffsen, drabbas av någonstans längs vägen.
Brist på motivation eller tappad sug är en släkting till uppskjutarsjukan, liksom den värsta av dem alla, självtvivlet, det elaka självföraktet.
Hur botar man det här?
Uppskjutarsjukan
Att prokrastinera, “ska-bara-syndromet”, är ett alldeles speciellt problem som bara du själv kan ta tag i. Här finns ingen quick fix.
Det handlar snarare om att du måste fundera på varför du skjuter upp ditt skrivande. Vad känner du? Är det rädsla för att misslyckas? Att bli refuserad? Att få hemska recensioner? Möta läsare? Att mamma ska läsa det du skriver? Ta dig en funderare. För den krassa sanningen är att ifall du inte skriver, så gör någon annan det.
Tidsbrist
Den är svår att argumentera emot. Vi lever i en stressig tid. Att planera sin dag är ett sätt, men vad det egentligen handlar om är att prioritera. Du får inte mer tid. Har du tidsbrist måste du helt enkelt välja bort saker till förmån för ditt skrivande.
Ett annat sätt är att försöka hitta tid som du redan har. På bussen, färjan, när du väntar vid sidan av fotbollsplanen eller sitter i ett väntrum. Du kanske kan gå upp en timme tidigare på morgonen? Finns det tillfällen då du kan lägga in skrivtid?
Den största tidstjuven av dem alla är sociala media. Om du använder dem för din marknadsföring eller ditt företag, avsätt fasta tider för när du ska arbeta med dem och låt dem inte stjäla av din skrivtid.
Fundera också över vilken tid på dygnet du har bäst möjlighet att skriva. Och vilken tid som du är mest på hugget och fräsch i skallen. Du kanske får mer gjort just då?
Eller så finns det inte så många alternativ. En stund efter det att barnen nattats. Ta då den.
Inspirationen
“Jag är inte inspirerad” är som att säga att du tänker vänta på rätt väder. Att inspiration skulle drabba oss som en blixt från någon himmel sker allt för sällan för att det ska bli några böcker. Se istället till att hitta inspirationen.
Ta en paus och våga lägga undan manuset en stund. Kanske till och med en längre tid.
Öppna en bok du gillar, läs. Se på en film som du gärna återkommer till. Fundera över hur manusförfattaren löst sina knutar och vad det är som gör just den här historien så rysligt bra.
Sätt dig på en annan plats i huset eller gå ut på stan och sitt på ett café eller på en klippa vid havet. Ny miljö runt dig kan göra susen. Eller varför inte hyra en stuga i några veckor? Känn dig som en riktig Hemingway.
Åk iväg på en skrivkurs eller ett retreat. Att få bolla med andra och prata om andras manus och idéer kan vara förlösande. Det är dessutom supertrevligt.
Eller häng med andra som skriver, i grupper och communities. Lyssna på inspirerande poddar, intervjuer med författare du beundrar. De flesta av dem som är etablerade idag har slitit hårt och länge för att komma dit. Hade de väntat på inspirationen hade det inte blivit många böcker alls.
Yttre faktorer
Att ha en bra arbetsplats är viktigt. Du ska sitta eller stå bekvämt så att du inte får ont. Blir du störd av ljud eller att någon klampar in, försök att lösa det. En egen skrivarstuga på tomten? Ett litet kontor i ett företagshotell? Ett trevligt café? Hörlurar?
Sen uppstår ibland förändringar i livet som kan påverka. Där både positiva och negativa händelser kan ta av både din kraft och din tid. Våga lägga skrivandet åt sidan ett tag och ta upp det igen när kraft och tid återkommer. Att skriva kan också fungera som terapi, ett sätt att komma ur jobbiga saker.
Brist på motivation
Då är det dags att fundera över de mål du satt upp. Har du en deadline? Om inte, sätt en. Hur många ord ska du ha skrivit per dag? Vet du hur tjock din bok ska vara är det bara att dela upp manuset på en rimlig tid och se hur mycket du behöver göra varje vecka.
Ge dig själv belöningar på vägen. (Kanske inte kakor och godis!)
Känner du inget sug alls att fortsätta skriva på din historia kanske själva idén inte utmanar dig? Backa tillbaka till dina första anteckningar, din synopsis ifall du skrev en sån. Vad var det som fick dig att börja med just den här berättelsen? Som gjorde att du trodde så starkt på idén? Läs dina karaktärsbeskrivningar, vad var det du hade för plan från början?
I bästa fall hittar du tillbaka till passionen. Eller så inser du att du inte längre brinner för det här manuset. Och det är också bra. Lägg åt sidan eller skrota. Du slipper ägna dig åt ett projekt som riskerar att bli en lång plåga med ett uselt slutresultat. För utan passion blir det sällan bra.
Strukturproblem
Själva bygget fungerar inte. Manuset känns fullt av logiska luckor, det saknar driv och spänning.
Det här drabbar alla.
Här kan en synopsis, ifall du inte redan skrivit en, vara ett bra sätt att angripa problemet. Se över hur dina scener växlar, vilka berättarvinklar du har, vilken del av berättelsen som är ditt huvudspår och vilka som har en underordnad roll.
Finns det scener som inte driver berättelsen framåt? Stryk.
Vilka drivkrafter och mål har din protagonist, din hjälte?
Antagonistens plan?
Bolla med någon du har förtroende för. Sov på saken. Gör något monotont. Träna.
Kasta ner alla idéer du kan komma på på papper. Finns där några nya vinklar?
Vad är det värsta som kan hända din protagonist? Utsätt den för det!
Våga vända och vrida och byta plats. Var lite galen en stund, kliv utanför din egen ram och försök se din berättelse utifrån, så som en läsare skulle göra.
Ta hjälp av en lektör eller en testläsare du har förtroende för. Nya fräscha ögon kan svida rejält men också vara värt det.
Självtvivel
Ett gnagande uselt självförtroende kan döda vilken kreativitet som helst. Och i den mördande konkurrensen nuförtiden är det lätt att hamna där, i skuggan av alla de snygga, tjusiga, framgångsrika författarna som spottar ur sig den ena succén efter den andra.
Försök i första hand att ta dig igenom perioder av uselt självförtroende och se framåt. Du har trots allt valt att skriva, du vill skriva och bli utgiven. Jag påstår inte att det är lätt. Med dålig självkänsla ter sig även snälla omdömen som kritik och elakheter.
Frågan som de flesta inte vill ställa sig är: Vad tjänar du på att släpa på ett uselt självförtroende? Det kan förrädiskt nog fungera som ett slags skydd mot elakheter, ett skäl att slippa skriva alls. Att hela tiden kunna slå ur ett underläge där man sen kan säga: Se hur det gick. Jag hade aldrig en chans.
Alla har varit barn i början. Alla skriver skit. Allt går att redigera. Skriv bara nästa mening. Sen finns det hjälp att få. På ditt kommande förlag, hos lektörer och testläsare och vänner som vågar.
Prata med andra. En kollega eller i en skrivande grupp på nätet.
Sätt mål.
Alla har blivit refuserade, de dog inte av det. Läs om de som har lyckats. Skaffa förebilder.
Stäng av sociala media. Att läsa om andras framgång kan göra att du känner dig usel och misslyckad istället för peppad.
Skaffa ett bollplank.
Anlita en skrivcoach.
Någon har sagt att skapande är 90 procent svett och 10 procent inspiration. Och glöm inte att de glittrande bilderna på Insta har en svettig baksida i nedsuttna mysbrallor och otvättat hår.
Lycka till!
[/memberful]