Hållbarhet är en fråga för alla företag. Hur ska fysiska böcker hanteras ur det perspektivet? Är det dags att flytta returrätten från bokhandlar till läsare och skapa ett kretslopp?
En av de mest obegripliga sederna inom bokbranschen för alla som är nya, författare eller förlagsentreprenörer, är returrätten.
Förespråkarna av returrätten menar att utan den skulle bokhandlarna bli mycket mer försiktiga med inköp, både gällande volym och titelurval. Tack vare returrätten vågar bokhandeln köpa in fler exemplar även av nya författare.
Kritikerna av returrätten menar att den minskar incitamenten för bokhandlarna att anstränga sig och faktiskt sälja de böcker de köpt in. De lockas istället att skicka osålda böcker i retur och göra plats för nya.
För förlag är returer en kostnad då distributören tar betalt i procent på ordervärdet till bokhandeln när boken säljs och sedan ytterligare en gång då boken returneras. Varje retur är en förlust för förlaget på uppemot 20 procent av bokens fpris. Dessutom skadas en del böcker i hanteringen och måste kasseras.
Samtidigt skulle en slopad returrätt (som vissa förlag faktiskt infört) innebära att bokhandlarna köper in färre böcker. Och så länge inte alla förlag är eniga om att säga nej till returer så kommer inget att hända, då kan bokhandlarna bara sluta handla eller minska inköpen hos dem som inte erbjuder returrätt.
Bokhandelns kostnad för returen är enbart frakten och den blir lätt osynlig. Inte heller räknar de med tiden det tar. Returer är inte gratis för bokhandeln heller.
(…)
För att kunna läsa resten av denna artikel från Analysbrevet måste du ha vara inloggad och ha en Insider-prenumeration (prova 10 dagar för 19 kr).
LOGGA IN
eller
PRENUMERERA